ibland har jag stora funderingar, funderingar som man kanske någon gång iaf ibland borde värde sätta. Jag har tankar som utvrider sig till frågor, helt tomma frågor utan svar. Just en sådan fundering tror jag vi alla haft eller har.
I livets stora spindelnät i fråga sätter vi oss själva hela tiden, en männsklig räfflektion av livet.
Rädsla, ilska, glädje, förvirring, svek, tårar & skratt är en stor del av vad som på börjar det stora byggandet av frågor inom vårt huvuds gräns.
Ibland har jag svårt att förstå vissa handlingar, vissa val och vissa möjligheter. De senaste veckorna som passerat mig har ordet SVEK ekat innanför mitt skallben, jag kan inte förstå hur en person man givit sitt allt, öppnat sitt hjärta för, kan ta allt de & bara slänga iväg , som ett snabbt hugg rakt in i ryggmärgen. Hur denna person kan samtidigt vända sig om & glädja sig utav en annans smärta, hur denna person drar snabba slutsattser och blottar ut den andras olycka. För mig är detta en väldigt hård fråga hur kan en person som haft det finaste hjärtat bli så otroligt hatisk och hjärtlös ? snälla någon säg mig detta, för mig existerar inget svar, för mig så vill jag bara glömma , sudda ut min gågna väg och starta ett nytt spår, för tack vare denna person så miste jag något mycket värdefullt, något som aldrig kommer kunna ersättas eller komma tillbaka innanför mina väggar..
peace out!
/ Lisen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar